1.

hej! här ekar det tomt. 

gud va skönt. 

med tanke på att det om bara några veckor kommer ett nytt årtionde och jag lämnar mina tonår bakom mig, oj sorgligt, eller? aja, så tänkte jag köra på den gamla goda new year new blog. blev plötsligt väldigt trött på vad jag kände att jag hade i mitt släptåg från mina tonår och det tyngde väldigt mycket. många ord, och även ord mellan raderna, om press jag och andra lade på mig själv, men framförallt stress, att hänga med, vara med, av andra, av mig själv, av kärlek och av vänner. jag är väldigt trött på att vara en stressad person så ofta och vill hitta en del av mig som inte är det. jobba på den. sånt som vuxna gör. ni vet, vuxna i det nya årtiondet. 

mycket av mina mönster som jag har på internet är verkligen etthundraprocent formade av hur jag var när jag var tolv tretton fjorton och upptäckte instagram, upptäckte tumblr, upptäckte facebook. vad jag skrev och inte skrev, vilka bilder jag rebloggade och inte. ja, allt. jag vill lära mig att inte känna mig så bunden till allt det. att jag är en människa utöver det. och dont get me wrong, jag är en avid supporter av sociala medier och jag älskar det mer än jag hatar det, men någon gång under tio års tid kommer man bli trött på den man var, eller försökte vara, och försöka hitta något nytt. eller ja, hitta den man egentligen är, fast det är dumt att säga så, för varför intala mig själv om att det finns en färdig människa under allt det där. det var ju jag, det är jag, bara med stora ord och press från omvärlden. omvärlden som var så nära eftersom jag levde och hittade mina vänner på instagram och jag öppnade ett nålsöga för en publik jag aldrig träffat innan. 

har haft så mycket tankar om det, om sånt, den senaste tiden och det har kliat i fingrarna att få skriva ner det, men har inte känts helt rätt för alla rum jag skapat för mig själv de senaste tio åren är tunga att bära på. så här försöker jag något annat. ge mig lite tid så hittar jag ett format för hur, men det är en början iallafall. 

/ida